Efter branden på fabriken så har det arbetats en hel del övertid och samtidigt har jag haft fullt upp med saker som inte kan vänta så därför har det inte skrivits här på en månad. Man har beslutat att riva den gamla fabriken istället för att sanera den, det blir mycket billigare då röklukten kryper in i all isolering.
Under tiden de sanerar behöver vi nya lokaler och hittade efter en vecka ett ställe i Librbäck som skulle kunna fungera för oss.
Vår starke man från Relita som hjälper oss med det mesta och chefen själv kör saxliftar inne i fabriken. Vi behövde flytta ut min gamla Bettan för att få igång lite produktion så snabbt som möjligt.
Hemma i Tierp så håller man på att bygga upp en ny gympahall till Centralskolan, även här med samma princip som Skottens, Latitude-59, COOP Boländerna med flera använt sig av.
29:e September och gamla Bettan har fått en ny plats i den nya delen av fabriken, har bunkrat upp med spik, rörnitar och filt för akut produktion.
Min gamla dagis kompis Robban var förbi och kopplade in elen till Bettan och så ÄNTLIGEN kunde jag komma igång och göra golvskydd.
Så här såg det ut överallt i fabriken, detta inne på toan i badrumsskåpet. Det är oändligt mycket yta i en fabrik med ett lager som har många hyllor och högt i tak.
På torsdagen den 2:a oktober bjöd chefen på middag på Pub 19 med anledning av att jag snart skulle bli ett halvt sekel gammal.
Mycket trevligt med lite bubbel före maten och jag tog en Bookmaker sandwich och öl med kaffe och efterrätt, skippade avecen då jag skulle upp tidigt och köra bil.
Fick dessa vackra blommor från chefen och en Skotteportfolio med ett grattiskort undertecknat av min arbetskamrater och en summa pengar att göra något roligt för.
På fredagen den 3:e gav Bettan upp och det visade sig vara en packning som skulle kosta oss drygt 25 loppor att fixa, med andra ord, det var det sista vi såg av varandra. Sen var jag tvungen att sanera och avbryta för att åka ut till Arlanda och möta min nya kärlek från Färöarna, numer bosatt i Danmark.
Hon sa att hon hade en present som hon inte kunde ge mig förrän hon visste om vi passade för varandra, den står fortfarande kvar på köksbordet.
Här är hon min älskade, i soffan i vardagsrummet. Hon tyckte att det var lite väl rörigt i mitt hem, men jag jobbar ju så mycket att jag inte hinner med att städa och som ni märkt knappt hinna blogga heller.
På måndagen, min sista dag som 49-åring, åkte vi in till Uppsala för att hon skulle lära känna min gamla hemstad, vi besökte universitetet,
En väldigt vacker byggnad på både in och utsidan.
Inte ofta man brytt sig om att gå en trappa upp och tittat på alla statyer.
Naturligtvis ett besök på den största kyrkan i norden och en massa nya jippon. Tänkte gå en sväng på Upplandsmuseet men det är stängt på måndagar.
Fick bli ett besök på UKK, med lite spaning på allt som ligger runt omkring, även den svindlande utsikten att stå där uppe och titta ner mot entrén.
Träffade Sveriges mest kända Zebra när vi kom ner, Janne Schaffer. För min älskling var det en helt okänd snubbe, som trots allt spelat med världens största musiker.
Efteråt tog vi en tur på marknaden på Vaksala torg och köpte lite marknadskorv och lite kryddor innan vi drog oss hemåt Tierp.
Nu börjar det likna något av en fabrik. Plastsprutorna på plats och nu dags att balansera dem och få ut plockbord och robotar, granulatvärmare och packmaskinen.
Efter en liten promenad i skogen på eftermiddagen med min Färing så vart det lagom med kantareller för att få oss en varsin smörgås på kvällen.
på fredag morgon efter en vecka så var det dags att säga adjö och på återseende, jag skjutsade in min älskade till Arlanda och tog bilen till jobbet och fick ihop lite extra tid.
Fredag den 10:e och nu väntar vi bara på att få lite ström, ett elskåp på golvet gör ju ingen lycklig.
Och så börjar lagret att se ut som något av ett tidigare uppställ, mycket på plats men fortfarande mycket som saknas.
OBS, detta är bara en av jordkablarna, här snackar vi 400 Amp, de hade dragit in extra till hela huset med 160 Amp, men vi vill ha 400 Amp själva :)
På den lilla fritid jag har så slavar jag under min egen piska och jobbar med att få bort den gamla oljetanken i källaren.
Halva ute och nu mindre än halva kvar att skära ner. Lite väl tjock metall att jobba i.
Bakom väggarna visade det sig finnas garageportar, som inte sett solens ljus på över 30 år. Det var ju ett gammalt garage här långt tidigare.
Mycket gammalt tegel i den här byggnaden.
De har nu börjat att riva ner taket och väggarna.
Ska bli intressant att se hur den nya fabriken kommer att se ut när vi kommer tillbaka. Vill ju tillbaka så fort som möjligt.
Äntligen så är tanken ute ur källaren hemma och jag kan äntligen se till att få hem lite värmepellets så att jag slipper frysa i vinter.
Kostade mig bara 4 vinkelslipar som brann upp i motorerna, samt cirka 20 slipskivor, men klart billigare än att hyra in folk eller att hyra eller köpa en skärbrännare..
Man vart ju ordentligt skitig ett flertal gånger men nu är det äntligen klart och jag kan göra huset klart för kommande vinter. Ha en skön höst på er och jag lovar att skriva lite oftare nu när den kraschade datorn äntligen fått en ny hårddisk.
